Vad är det bästa med att vara sportjournalist?

Att vara med där det händer, där känslorna exploderar, där just då världens epicentrum ligger.

Det bästa med att vara före detta sportjournalist?

Att slippa OS.

 

Jag sitter i Sydfrankrike och lapar sol, rosé, sommardrinkar, läser och mår bra, grillar fisk och skaldjur, tar en espresso och mandelskorpa som ursäkt att komma in i husets relativa svalka en stund.

OS?

Nej, intresset är måttligt. Nu är urvalet strängt personligt. Jag jagar definitivt inte svenska medaljer, den flåshurtiga svenska nationalistiska journalistiken, där allt koncentreras på medaljer, den som blommar för fullt i Svenska Dagbladet, sysslade jag inte ens med då när mitt uppdrag var att förhålla mig till olympiska lekar dagligen.

Så ridsport fanns inte på min tablå, även om just fälttävlan är den del av ridsporten som mest påminner om idrott.

Jag har tittat på cykel, självfallet, jag såg svensk fotboll resa ett tungt monument i sovjetisk betong över de egna bristerna när Sverige–Japan slutade 0–0, jag slumrade en stund i soffan under Sverige–Kanada och såg det försvar som varit styrkan hittills haverera.

Det fanns allt för lite där, tröga inre mittfältare tycks vara svensk damfotbolls väg mot ära och berömmelse. Seger och Fischer sprang på hälarna och välte motståndare men kunde inte leverera en enda vettig passning till världens just då ensammaste kvinna: Lotta Schelin på topp.

Och Hedvig Lindahl. Jag undrar var hon förvarar Dennerbys ballar? Eller vad är förklaringen att hon tillåts göra misstag efter misstag på högsta nivå.

***

Isabelle Gulldén har slutat äta smågodis, det var sannerligen på tiden, nu har hon en kroppsvikt som står i relation till hennes talang, en sanning ingen vågade säga för att hon är kvinna och då är det Kejsarens nya kläder som gäller om skribenten är en man. Det blir den omvända effekten, det blir ståndrätt, budbäraren skjuts direkt.

Lika fullt står det klar att Sveriges landslagskvinnor bara orkar med 40 minuter.

Försvaret är ryggraden, medaljklass, men offensiven ojämn, oförutsägbar och inte pålitlig. De kontringar laget behövt i fem års tid, utlovades nu av förbundskaptenen Per Johansson, men än har vi inte sett dem.

***

Jag har BBC i huset. Det är världsklass. I satellitboxen dök det plötsligt upp en ny rubrik. Olympics.

Där under finns det 24 HD-kanaler! Allt sänds, en del okommenterat, men det du vill se kan du se, det är EBU-signalerna som BBC lägger ut till sina tittare.

OSlagbart.

 

Vieussan, 6 augusti 2012

Hur gammal är hon, Therese Alshammar?

Hur gammal är hon om fyra år? 40?

Ändå pratades om Rio efter ännu ett fiasko. Snälla människa, inse att det inte går, du räcker inte till.

Att inte svenska sportjournalister kan lära sig må vara en sak, men att simfolket inte inser att EM och VM inte betyder ett skit när ett OS väntar. Det är dit världens främsta siktar. Inte kortbanebadande eller devalverade mästerskapsmedaljer på lång bana.

Så skaffa ett liv, Alshammar.