Så vad kom egentligen först, hönan eller ägget.

För en biolog är frågan skrattretande, på gränsen till löjeväckande och för den som fortfarande har några fungerande – samarbetande – hjärnceller kvar och inte står och brölar Blåvitt i grupp en gång i veckan, kan med vanlig enkel logik komma fram till att hönan vinner överlägset.

Är du fotbollsaficionado är det inte lika enkelt.

När världens mest älskade lek tog sina första stapplande steg, fanns det bara anfall. Sannolikt liknade det klungspurt med boll, som dagens flickfotboll, ungefär.

Då uppfann någon taktiken.

Och taktiken var att försvara sig organiserat.

Sedan dess är det den enda vägen.

***

Här och nu är det bara att ta av mössan och bocka inför Lars Lagerbäcks preussiska fotboll. Där koner, linjer, dataanalyser, siffror och statistik blev det viktigaste. Det var den ordningen som gjorde Lagerbäcks landslag till ett framgångsrikt kvallag.

När hans landslag var som bäst, 2004, var det sedan andra faktorer som blev avgörande, de tongivande spelarna hade det frihet under ansvar kreatörer alltid måste ha, men stolpe-ut är stolpe-ut också för ett organiserat landslag och sedan hade detaljernas härskare glömt något så viktigt som straffskyttar.

De var inte utvalda, de hade inte tränat på uppgiften, de kom till det avgörandet oförberedda, vilket räcker för att osäkerheten skall finnas där.

Således vek flera av de lämpligaste straffskyttarna ner sig.

Holland, å andra sidan, hade efter straffmissar 1998 och 2000, insett allvaret och förberett sig minutiöst.

***

Anfall var bästa försvar för Napoleon och för de gatuslagsmål som benämndes fotboll i tidernas begynnelse.

Nu är historien omskriven, det är försvarsspel som förändrar fotbollen, inte anfallsspel.

I fotboll finns nämligen inga hegemonier, tiden vid köttgrytorna är begränsad för alla klubbar – och landslag – oavsett hur bra och överlägsna de är.

Så att Barcelona redan checkat ut beror inte så mycket på fel spelare, vikande form, skador eller Pep Guardiola, utan att motmedlet redan är uppfunnet.

Det finns numera ett sätt att stoppa det där evinnerliga passandet, de ständiga insticken och tålamodskrävande spelet.

Det är att ha mer tålamod själv och så springa så in i helvete.

Att ge taktiken ett begripligt och ändå heltäckande namn vore att kalla det för uttråkningsmodellen, vilket betyder att motståndaren, den skickligare, tråkas ut, visar frustration vilket inte sällan leder till misstag och då slår man till. Tyst och skoningslöst som en tjuv om natten.

En gång i tiden kallades det säckförsvar, det blev w-modellen, 4-4-2 och il catenaccio. Kärt försvar har verkligen många namn.

Så fortsätter det till nästa oövervinnliga lag presenteras vilka så småningom kommer att straffas av det eviga kretsloppet.

Så nu vet du: i fotboll kommer ägget först.

 

Göteborg 4 maj 2012

Holland grep tag i problemet.

Och det gjordes grundligt.

I Holland avslutas alla pojklagsmatcher från sex år och uppåt med straffar, oavsett resultatet i matchen.

Experter kallades in, statistiker och psykologer, allt för att råda bot på det holländska straffdramat.

Det är inte så konstigt.

Semifinalen mot Italien på Amsterdam Arena 2000 var anledningen. Holland brände två straffar under ordinarie tid, sedan tre av fyra i straffavgörandet efter förlängningen.

Den norske psykologen Geir Jordet anlitades.

Det skrevs böcker i ämnet, ”Kicks from the penalty mark in soccer: The roles of stress,skill, and fatigue for kick outcomes”, där Jordet var en av fyra författare.

Det holländska U21-landslaget bearbetades, så också A-landslaget och 2004 var det examen för ”Oranje”.

Sverige besegrades på straffar och förklaringen var enkel. De svenska spelarna hade inte förberetts det minsta, Hollands straffskyttar var motiverade och utbildade för uppgiften.

70-80 procent av alla straffar hamnar i nät, oddsen är således goda, ändå skapar situationen sådan ångest att även de allra bästa drabbas.

Holländarna ville ha konkreta svar av Jordet, var bollen skulle placeras, högt, lågt, vänster eller höger. Jordet försökte förklara:

– Straffläggning är en psykologisk händelse, ju större press på spelaren desto större risk att det blir en miss, det har väldigt lite med spelarens kvaliteter och teknik att göra, berättade norrmannen för The Wall Street Journal.

Den allra enklaste tumregeln är att tänka bort målvakten. Att bestämma sig för var bollen skall placeras och sedan göra det. På landslagsnivå är alla spelare så skickliga att de skall klara av det.

Placeras bollen dessutom högt är målvakten chanslös även om han chansar och går tidigt.

 

Lost In France Hem Le Blög Krönikor Mat&Vin Renovering Bilder Länkar Kontakt
Hönan eller ägget? Förberedda holländare