J blir 40. 18 gäster, jag och Janne i köket. Två rätter, plus två vegetariska, ost efteråt, kaffe och pralin. Det krävde sin man. Eller två.

Före mig var det förödande. Hälsporren återvände och plågade mig, ryggen värkte, maten blev kanon men hur skall det här gå 300 dagar om året. Eller mer. Utan Janne.

Vi blev av med dem till slut. J återvände 05.30, jag gick nog i säng vid ett-tiden. Rejält slutkört. Nykter men inte absolut, jag smakade på bubblet och drog två glas rött och en öl. Den vita månaden är nu solkad, möjligen är den gräddvit.

***

Januari bara passerar förbi. Vi står och stampar. J och fadren är nere och kollar environgerna och allt är bra utom vår ekonomi och densamma i Europa. Fadren kom med på tåget, ett klokt val – men ansträngande. Oavsett utfallet kunde båda komma hem och säga ”Vi hade i alla fall tur med vädret.” 18 grader i solen på eftermiddagen. I början av januari. Det är makalöst.

J kommer hem med nya uppgifter. Eller i alla fall annorlunda. Jag tror att mäklar-Lesley översätter i klass med författaren till den ungerska parlören i Monty Python.

Fåren som jobbar som gräsklippare är inte inlånade, de är inköpta och blir sedan på hösten middagsmat. Grytor och fårfiol, inte mig emot.

J blir letargiskt, reagerar mest på ljudet som signalerar Wordfeud-aktivitet. Vi måste agera, jag sammanställer en fransk affärsplan, J översätter, Nina korrigerar, jag layar en bok i Indesign, den skickas till Blurb, den 9 februari skall vi ha fyra 20-sidiga häften. Några dagar senare drar vi ner och träffar bankmänniskor. De skall få boken och ett övertygande – nåja – leende. Sedan får vi se om det öppnar några dörrar. Böckerna kostade 90 euro, som marknadsföring en blygsam kostnad.