Genomgång i köket lördag förmiddag. Jonas är den sköne restaurangchefen. Många tatueringar men cool. Instant acceptans på honom och då är det så här att mitt säkerhetssystem mot främlingar är uppbyggt efter ritningar från DDR.

Bakruset är plågsamt, jag vill vara kvar på rummet, kolla på tv och köra roomservice, tills jag somnar.

Tullinge frågar om man kan frysa köttkvarnen, jag stönar, Jonas visar superfrysen,  minus 40 på några minuter.

”Aha, perfekt för mojitos”, säger jag.

Han gillar det.

Tullinge frågar vilken plats han kan ta. Först till kvar gäller. Tullinge frågar om han får komma en halvtimme tidigare, jag börjar ana oråd.

Jag är där någon minut innan. Sist, naturligtvis. Sämsta platsen.

Bakruset är besvärande. Vi har en timme och jag vet inte var jag skall börja. Steker bacon, för säkerhets skull, blandar färs, blandar dressing, skivar tomater på ett sätt som är skamligt. Tjocka som ryggbiffar. Darrande händer, knivskarp Global, det flytande blodet är nära.

Jag väljer porslin, Jonas slår upp vin – han bara växer – ett rött, ett vitt.

Tärnar tomat för pynt, skivar Kinda på längden, delar brödet, taffligt och konstaterar att mitt kalljästa hamburgerbröd bakat på skärtorsdagen knappast håller måttet, för stabbigt, för kompakt.

Jag packar för skoterfärd. Behöver två backar. Formen är dock långt borta, i en bag-in-box någonstans.

***

Det är snälla omständigheter. Sol, blå himmel, snö och reflexer. Det är ändå fjällen, det är april, så allt kan hända under några korta ögonblick.

Hotande mörka moln i norr, solen hängande över Norge, sedan kommer det snö, i gränslandet mot hagel, det ser ut som om någon har smulat frigolit.

Jag väljer grillen närmast juryn. Fritt till vänster, Tullinge till höger.

Det är tunnelseende, 20 minuter av tillvaron jag egentligen inte kan redovisa för.

Halva grillen har glöd, andra halvan inte. Brödet får inte färg, jag vet hur fort det går när man vänder ryggen till och gör något annat.

Jag knuffar in brödet över glöden. Det är fortfarande tungt och stabbigt. Ett bröd går sönder, jag bränner andra bitar, slänger dem, står sedan där med en överdel för mycket, får plocka upp från lådan igen.

En burgare blir också bränd.

Jag glömmer att salta med mitt dyra rökta Maldon-salt.

Annars gick det bra.