13 april far vi iväg mot Hornborgasjön. Jag och R. GPS:n verkar ha fått ett spel, något på E20 mellan Göteborg och Alingsås fördröjer trafiken med en och en halv timme.

Vi kör Sollebrunnsvägen.

Det tar lång tid. Men är ok. Vi ser en bilolyckas konsekvenser. En voltad bil på åkern, polis, brandkår, ambulans och räddningstjänst. Akuta utryckningar på dagtid funkar fortfarande i Sverige.

Väl framme hos tranorna är det lika roligt att titta på fågelskådarna som på fåglarna.

Vi stannar till längre norrut vid en fågelstation. R har läst att det skall finnas såväl havs- som kungsörn.

Där finns sothöna och knölsvan. De verkar vilja vara ifred. Som om sångsvanorna vid sjöns södra stränder dras dit av tranornas tjattrande, där kan den allt annat än sköna sången knappt urskiljas.

Knölsvanorna längre norrut vill inte han någon sång, inte från kusiner eller andra arter.

Just när vi kliver in i bilen: en sånglärka flyger ovan oss drillandes.

Magiskt.

Även för en knölsvan. Tror jag.