7 maj 2012

Göteborg blir bara värre och värre. Det finns så många hopplöst okunniga och extremt själviska bilförare. De dominerar.

För en dryg månad sedan höll jag på att bli av med ena foten på ett övergångsställe vid Götaplatsen.

Jag knackar till på rutan på en gammal skitbil.

Den stannar.

Ut rusar en man från passagerarsidan. Han skäller som fan.

Alltså: det var föraren i bilen som gjorde lagbrottet, det var jag som riskerade livet – vad sägs om en ursäkt?

Vi åker till Ikea. Det skall bli tre filer på motorvägen, under tiden är det trångt, det går lite långsamt, det finns en påfart söder om Göteborg som är kort och väldigt konmarkerad.

Där kommer det en snubbe, han blinkar, jag kör vidare, sakta men säkert. Han bromsar och tutar ilsket. En till med den absurda uppfattningen att den som kör ut på motorvägen har företräde, att det räcker med att blinka för att alla skall lämna väg.

Det är inte ovanligt att svenska förare tar med sig det här beteendet till Tyskland. Det smäller direkt, berättar tyske Gert.

K berättar om en sträckning i Majorna där bara en bil får plats. Hon råkar ideeligen ut för bilförare som struntar i skyltningen, att lämna företräde åt de mötande. Den totala egoismen eller okunskapen. Eller både och.

Jag och A tar med cykeln ut på trottoaren. Det är grönt, vi skyndar fram, jag har A till höger om mig, jag kollar vänster och tar ett steg ut, det kommer en bil runt hörnet, den kommer fort, jag ser åt höger och A har startat, han tänker springa över, dåren stryker förbi min allra dyraste skatt.

Att cykla i stan är ett spel med väldigt hög insats. Inte ens högerregeln respekteras. Jag tog mig över vår korsning varvid en bilist tvingades stanna. Aset i bilen, en gubbe, skakar på huvudet, jag har A där bak men blir galen, och skriker åt aset.

En annan cyklist tittar deltagande på mig och säger:

”Dom kan ingenting.”

”Men högerregeln? Hur svårt är det?”, säger jag.

Nere på Skånegatan kommer det en liten röd japan från Gårda, svänger i korset, jag viker undan framhjulet i sista stund, tittar in i bilen bakifrån och ser två pladdrande kärringar. Hade jag inte haft A där bak hade jag cyklat efter.

Arkiv

2011

2012

Framtiden

Bakom hörnet lurar döden

Budgeten spräckt i Borås

Den franska bondeparadoxen

De sista knackningarna

Det var inte bättre förr...

Falkar och baconlindade dadlar

Feberdrömmar i tropikerna

Genialisk midsommar

God cop, bad cop

Guld och silver i parken

Efterlängtad glöd

Elevator-None – Hisingen

En köksshoppares paradis

En könskvoterad gräddfil

En varm lördag i maj

Ett maskineri utan gud

Ett väl spelat cancerkort

Fest i Byn

Formen i en bag-in-box

Förorten Lindvallen

Han kom från skogarna

Hem till förlorad trygghet

Hologramet Zlatan inget vidare

Här är jag - var är Facebook?

Ibland faller orden platt

Ingen Limoncello i år heller

In Vino Veritas

Jag är en djefla man

Jabba i 3D

Kanal för de förnumstiga

Livet är underbart

Lokala nyheter om jordbruket

Lugn, det är snart midsommar

Långsamhetens lov

Lärkans drill svårslagen

Mitt i livet - typ

Män som är tysta tillsammans

Nationaldag med nationalrätt

Nu tar jag fram fisken

Och satt extra svaj på håret

Paellakvällarna är borta nu

Pensionatsliv vid Svarta Bergen

Polarforskning i Sydfrankrike

På jakt efter rätt Nemo

Rutinkontroll, bara

Sedan gav webguden oss Muse

Show med lönsamhet

Snart större än Folkpartiet

Sommarstugeinbrott och straff

Som blod nedför kaklet

Som en väntrumsveteran

Stenhård lokal fågelskådning

Stum talan i egen sak

Stör ej - hjärntvätt pågår

Trendspaning av en chili-odlare

Tröttsam svensk henförelse

Vitlök, kakor och glass

Våra skisser blev färdiga

Våra liv som brottstycken

Årets yrke: genuspedagog!

Lost In France Hem Le Blög Krönikor Mat&Vin Renovering Bilder Länkar Kontakt
Bakom hörnet lurar döden