16 juli 2012

De var här redan vi lunch. Det måste ha gått fort på de franska motorvägarna.

För några dagar sedan vaknade jag mitt i natten. Jag låg där och sökte Morphei famntag och hörde någon gå förbi med en kärra eller möjligen en väska på hjul.

Då erinrade jag mig att det var ett tag sedan jag såg vår kärra. Den jag forslat upp dörren med från parkeringsplatsen. Sedan lät jag den stå nedanför trappan eftersom Andreas och Karolina skulle komma med fönstren om drygt en vecka.

Den var inte kvar.

Någon ansåg sig ha rätten till kärran.

Nu har vi bara den gula trappkärran, inte alls lika bra och mångsidig. Och J som bytte däck på den stulna förra sommaren.

Det finns en plastlåda till kärran. Jag funderade på en lapp på byns anslagstavla. Till

En romantisk husköpare ser inga hinder, bara möjligheter.

Men även den mest romantiske nyblivne husägare nyktrar till, om inte på sommaren, så i alla fall under vintermånaderna.

När inomhustemperaturen är i närheten av en bra svensk vårdag, då nätterna är stjärnklara och isande och då säkringarna löser ut under natten om elementen är på.

Det är då man bestämmer sig för att byta fönster.

Franska englas i klena dimensioner mot svenska treglas med rejäla karmar.

Mina kommer från Smålandssnickerier, specialbeställda, jag tror inte det finns två fönster med samma dimensioner i vårt hus.

Först var det bad och WC, det skedde hösten 2009.

Sommaren 2012 var det hallfönstret och väntar gör köks- och sovrumsfönster på nedre planet.

På övre planet handlar det om fyra bågar, sedan är det eländet avklarat.