Den pottränade ynglingen klarar toabesöken galant.
Bra pris, till synes bättre kvalitet, allt ingick, inklusive den nya tidens allra mest infernaliska bluff, det mjukstängande toalettlocket.
I Göteborg köpte jag mitt andra inom ett år. 1 500 spänn styck, det är redan paj, det blir inga fler.
Paul drog sönder fästet till det i Frankrike, det locket har aldrig stängts mjukt.
Han fick dit den nya stolen, en liten miss bara, något rör var aningen för kort, det läckte lite, bara vid spolning och bara rent vatten.
Han får uppdraget att kakla bakom stolen, han har hittat vårt badrumskakel igen, köper några lådor, jag kommer ner i mars 2011, helvetet är löst, röd varning på grund av allt regnet. Orb är vild, vinfältet ligger under vatten, för mig tar det dryga veckan att tömma bilen, det tar den tiden om en hand är upptagen av ett paraply.
Kaklet är där. Snyggt.
Morgonbesöket kändes högtidligt.
Det går bra, tills jag reser mig upp.
Då faller porslinet i golvet, inklusive lämningar.
Helvete.
Jag lyckas hänga dit den, avloppsmuffen hamnar rätt, jag chansar, spolar, allt försvinner.
Tar en bild, som jag nu inte kan hitta.
Ringer Paul. Nödlarm.
Han hade glömt muttrarna.
Han fixar det.
Det började bra. Den hårda vinden var borta, likaså den 22-gradiga kylan, torkvindan åkte upp och sitter nu säkert. Himlen klarblå, svalorna slog runt mellan huskropparna på rue Haute och inne i huset snusade tre.
Det tar lite tid att vänja sig vid kyrkklockan, den där skrällen vid 08.00 får mig fortfarande att rycka till. Undrar hur det gick för Amanda som sover i kyrkrummet.
Och sedan vaknade Axel.
Innan klockan var nio hade han kissat två gånger. Båda gångerna med lika stor förvåning. Tredje paret shorts åkte på till frukost som väl var så där. Jag tröttnade på sparkarna och gick ut.
***
I vintras började jag och Karolina övningsköra. Just då kändes tröskeln som ett berg. När skall det här resultera i ett körkort. Nu har hon sin lapp och sitter och kommenterar högt bredvid mig.
- Han blinkar in! Bromsa! Ligg inte så nära!
Och så vrålar hon åt omgivningen (idioterna).
Den här potträningen känns ännu mer overklig än det hägrande körkortet. Just nu är jag övertygad om att han kommer att gå med blöja livet ut.
***
Några timmar senare ropar Axel från badrummet:
– Pappa! Jag har kissat!
I badrummet. Bra, tänkte jag, bara att spola av.
– I pottan, vrålar han.
Oj. Vilken utveckling. Han fick stående ovationer och applåder av mig, Amanda och Karolina men Karolina var tvungen att kolla färgen för att vara säker på att det inte var en bluff.
Så osannolikt var det.
Nu är han vår hjälte.
