Stenhus, det låter det. Och ser ut. Vi gick där under den första visningen och kollade in väggarna med imposant glappande käkar.

De var metertjocka, mer än så på sina ställen.

De var verkligen imponerande. Här är ett hus som kommer att stå här också när världskrigen utkämpas med stenyxor.

Tills man borrar i dem.

De är byggda enligt en lokal fransk Kajsa Varg-metod. Använd det som finns i din närhet. Jag har inte analyserat närmare men det mesta tycks vara kalksten och skiffer. Och en väldig massa bruk.

Jag köpte en massiv borrhammare där nere. För att kunna slagborra på något annan än Black&Decker-nivå, bland annat.

Jag satte den mot en köksvägg, drog igång – och så ramlade jag framåt. Borret bara försvann in i väggen.

Jag provade med mängder med plugg utan att lyckas, Innan El Michel visade mig sin franska favoritplugg.

Det är den enda jag använder nu.

Dock inte till några tyngre infästningar.

Hyllan ovanför köksbordet har dansat ner en gång.

Köksbordet likaså.

Lösningen är kemiskt infästning.

Borra ett ordentligt hål, tryck i en cylinder i metall bestående av ett finmaskigt nät. Tryck den full med tvåkomponents ankarmasssa. Sätt in hylsan med gängor (här finns det lite olika varianter, men det här är ett exempel). Håll den i rätt position i en minut. Så sitter den där. Som berget.

Så sätter man upp varmvattenberedare och paraboler. Och köksbord, numera.

Det blir väldigt dyrt men det är enda sättet.