27 maj 2012

På väg mot botten. Det började igår, håret faller av, det kliar och det försvinner i stora sjok, det blir Fantafrisyr till slut. Det är tårar och förtvivlan, det är en tung dag när cellgifterna rasat runt i kretsloppet och nu skoningslöst har ihjäl onda som goda.

Kirurgisk krigföring, så försökte USA beskriva bombningarna av Bagdad, men det enda kirurgiska med de terrorattackerna var att man jämnade ett barnsjukhus med marken.

Cellgifter är inte heller kirurgiska. De slår till skoningslöst och antalet oskyldiga drabbade är många.

A är ute i omgångar med mormor. De åker guidad tur runt Göteborg i värmen. A sköter stor del av guidningen.

***

Perukstocken är en enkel ställning i plast, där vilar peruken natten till den här varma söndagen.

***

Min sömn är bedrövlig. Täcket är väck, ett påslakan räcker men jag vaknar innan tre, snurrar och söker ro, hittar inget, i vardagsrummet lyser lampan fortfarande, J möter min sömnlöshet från andra hållet.

När hon släcker ger jag upp.

Ännu en stund vid datorn. En generös café au lait i bistroglas och i kroppen den sista hjärtformade Trombylen. Det krävs ett läkarbesök innan vi reser.