12 juni 2012

Regnet kom igår igen. Mitt under England-Frankrike. Det vräkte ner, jag satt och såg matchen, A i soffan bredvid mig, Askungen på iPad.

”Jag gillar inte att lyssna på regnet”, säger han.

”Det är väl det enda som är mysigt med regn”, kontrar jag.

***

Det blev en lätt resa ner. A är en fantastiskt tålmodig resenär. Ibland vänder jag mig om och tittar på honom. Han bara sitter tyst och tittar ut. Accepterar långtråkigheten.

Det finns dock stunder när otåligheten är monumental.

”Hur långt är det kvar nu då?” Den frågan kommer minuten efter en exakt likadan.

”Det är jättelångt kvar. Vi är inte framme förrän ikväll.”

”Varför?”

”Därför att Sverige ligger långt upp i norr och Frankrike långt ner i söder.”

Så där håller vi på ett tag.

***

En ny fransk upptäckt. Vosges, en del av Lorraine, i nordöstra Frankrike, departementet är uppkallat efter bergen som dominerar landskapet. Gröna, skogsklädda kullar. Bedövande vackert.

Och så mitt i idyllen, de Buyers fabrik i den lilla byn Le Val d’Ajol och invid fabriken, en butik med fabriksförsäljning.

Det var rena paradiset.

Jag motstod frestelsen att köpa en sauteuse i koppar, andrasortering, halva priset, fullpris var över 200 euro.

Blinipanna, två kolstålspannor och äntligen en mandolin. Allt till halva svenska priset.

A fastnade för äppelsvarven men inte ens jag kan se den komma till nytta en enda gång i mitt kök. Så den fick stå kvar.

***

Vi handlade mat i Cazouls-les-Beziers. Inte en pryl till hade fått plats i bilen.