Jag dricker te med Paul och Susan. Påste. Yorkshire-te. Det är fantastiskt gott. Jag brukar hålla mig till Liptons gula, det duger. Jag är ingen finsmakare när det gäller te, så länge det inte är smaksatt med något eller är grönt eller märkvärdigt på något annat sätt, så kör på, bara.

Men Yorkshire är fantastiskt gott. Det känner jag.

– Gul Lipton. Du kan inte vara klok. Det sopar dom ju upp från golvet och paketerar.

Men han är britt, från Manchester, te är något annat där. Hursomhelst, Paul blev glad.

Skönt, ännu en att prata med under vintern, sa han. Och sedan avrådde han mig. Inte där uppe, det regnar jämt och det är kallare där uppe.

”Inte kallare men svalare och det är ingen nackdel”, sa jag.

Det är så han låter. Alltid. Det är hans by som gäller. Allt annat är skräp. Trots att borgmästaren i Pauls by är en sur jävel som ogillar utlänningar, turister och besökare. Det är lite jobbigt eftersom det i byns närhet finns en av regionens främsta sevärdheter.

***

Jag mejlar länkarna till Paul. Han svarar snabbt, det kommer en länk i retur, samma fastighet hos en fransk mäklare, €46 000 billigare. Bra jobbat, Paul.

Jag svarar och säger att jag redan funderat i de banorna, alltså lägga budet strax under en halv miljon euro.

Paul föreslår: rätt tänkt men begär det priset inklusive alla avgifter. Notarien skall ha sju procent, sedan är det stämpelskatt med mera.

Bra råd.

Fast vänta ett tag. En annan mäklare och ett annat pris? Hur hänger det ihop? Det är det franska sättet. Budgivning finns inte eller är åtminstone väldigt ovanligt. Däremot kan fastigheten vara ett objekt hos flera mäklare. Ringer jag Lesley och säger jag tar den, håll fastigheten för mig, handpenning är på väg, så säger hon att det inte går, att hon kan plocka bort den från deras sajt men någon annan mäklare kan sälja den.

Så skall man slå till måste det ske på franskt vis. Ge dem ett bud de inte kan säga nej till och se till att få ett preliminärt köpeavtal – Compromis de Vente – undertecknat. När det är gjort har du en ångervecka, vilken mycket väl kan, beroende på köpeskillingen, vara en ångestvecka.

Arkiv

2011

2012

Framtiden

Bakom hörnet lurar döden

Budgeten spräckt i Borås

Den franska bondeparadoxen

De sista knackningarna

Det var inte bättre förr...

Falkar och baconlindade dadlar

Feberdrömmar i tropikerna

Genialisk midsommar

God cop, bad cop

Guld och silver i parken

Efterlängtad glöd

Elevator-None – Hisingen

En köksshoppares paradis

En könskvoterad gräddfil

En varm lördag i maj

Ett maskineri utan gud

Ett väl spelat cancerkort

Fest i Byn

Formen i en bag-in-box

Förorten Lindvallen

Han kom från skogarna

Hem till förlorad trygghet

Hologramet Zlatan inget vidare

Här är jag - var är Facebook?

Ibland faller orden platt

Ingen Limoncello i år heller

In Vino Veritas

Jag är en djefla man

Jabba i 3D

Kanal för de förnumstiga

Livet är underbart

Lokala nyheter om jordbruket

Lugn, det är snart midsommar

Långsamhetens lov

Lärkans drill svårslagen

Mitt i livet - typ

Män som är tysta tillsammans

Nationaldag med nationalrätt

Nu tar jag fram fisken

Och satt extra svaj på håret

Paellakvällarna är borta nu

Pensionatsliv vid Svarta Bergen

Polarforskning i Sydfrankrike

På jakt efter rätt Nemo

Rutinkontroll, bara

Sedan gav webguden oss Muse

Show med lönsamhet

Snart större än Folkpartiet

Sommarstugeinbrott och straff

Som blod nedför kaklet

Som en väntrumsveteran

Stenhård lokal fågelskådning

Stum talan i egen sak

Stör ej - hjärntvätt pågår

Trendspaning av en chili-odlare

Tröttsam svensk henförelse

Vitlök, kakor och glass

Våra skisser blev färdiga

Våra liv som brottstycken

Årets yrke: genuspedagog!

Lost In France Hem Le Blög Krönikor Mat&Vin Renovering Bilder Länkar Kontakt
Köparens marknad – om pengarna finns

Paul på besök i Vieussan.