Det viktigaste är att använda obehandlade citroner, så i butiken: välj ekologiska.

Jag litar inte på dem heller, så tvätta citronerna omsorgsfullt.

Vi har egna citroner i trädgården och skillnaden i hållbarhet är påfallande. Våra egna citroner torkar på 2-3 dagar, de köpta i butik håller i  två-tre gånger så lång tid.

 

1) Koka upp vatten och socker. Låt det puttra några minuter tills sockret löst sig. Låt det svalna.

2) Skär bort skalet utan det vita. En vass skalkniv föredrar jag, potatisskalare går eventuellt att använda. Pressa saften ut de skalade citronerna.

3) Blanda i skal och saft i den ännu något varma sockerlagen.

4) Fyll en stor flaska eller kärl, steriliserade, som går att tillsluta. Ställ den mörkt och svalt i en månad. Första veckan skakar du drycken varje dag.

5) Häll upp på väl rengjorda flaskor. Serveras iskall som aperitif

200 g Socker

150 ml Vatten (Mineral)

6 Citroner

700 ml Vodka

 

Mamma kunde inte mycket, det var inte där det började, eller så var det därför, en vilja att lära sig något från grunden.

Nåväl, lite kunde jag, inte som Gert Klaiber, min tyske vän, som nyss inflyttad till Sverige ringde mamma i Stuttgart för att få hjälp med matlagningen.

Mamma sa finhacka en lök varvid Gert tog en lök, den här råkade vara en vitlök, och så var den rätten... ja, klassisk.

Gert är numera en fantastisk kock, en envis autodidakt, precis som jag.

Självlärd, ja, men jag har mina hjältar och förebilder.

Leif Mannerström, naturligtvis, den bullrige maestro, och jag är omåttligt stolt över att han stått i mitt kök och stekt makrill. Och jag rensade nässlor som det anstår kökshandräckningen.

Heston Blumenthal, den galne uppfinnaren på The Fat Duck. Jag gör hans pommes frites ibland. Godare finns inte.

Stefan Zeko på Jungman Jansson, den svenske kroaten från Gamlestan, som är som en gammal mittfältarjugge, det vill säga både spelfördelare och bollvinnare. Ge Stefan en fisk och dina smaklökar skall snart vara förförda.

Den timide Rick Stein. Jag älskar hans televiserade matresor, hans entusiasm och hans eviga antecknande.

Keith Floyd, salig i åminnelse, men det han gjorde då var unikt. I det första programmet jag såg, del I i Italienserien, stod han dessutom och gjorde en pesto utanför en restaurang jag ätit på. Den ligger i Monterosso al Mare, Cinque Terre, Ligurien.

Elisabeth David var matjournalist som lärde – nåja – britterna att äta medelhavsmat.

Om ni föreställer dagens engelska mat och gör den sju resor värre, så är det nära Elisabeth Davids England på 50-talet.

Jag köpte en pocket ur en realåda för 20 kronor för 25 år sedan, en oansenlig bok med den prosaiska titeln "Italiensk mat".

David delar med sig av traditionella recept men ger samtidigt historiska anekdoter, bakgrund och egna variationer av recepten.